![Två personer i vita skyddsdräkter, masker och skyddsglasögon diskuterar vid en dator.](/images/18.20711daf193953e3fd2251bc/1734593571146/renrum-skyddsklader.jpg)
Arbetsmiljö vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier
Vid tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier finns risk för hälsoskadlig exponering för metaller. Men hur och i vilken omfattning sådan exponering sker är okänt. Kan risken minimeras eller undanröjas helt? Och hur kan kraven på personlig skyddsutrustning balanseras mot risken för negativ hälsopåverkan?
Verksamheter för storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier befinner sig i ett utvecklingsskede i såväl Sverige som resten av Europa.
Ett fordonsbatteri består av hundratals battericeller som bildar moduler i ett batteripack. I battericellen finns anod- och katodmaterial som innehåller koppar, grafit, litiumoxid, nickel, mangan och kobolt.
Samtliga steg i tillverkningsprocessen innebär en risk att exponeras för metaller med känd hälsopåverkan. Material som inte möter funktions- och kvalitetskrav kasseras och återvinns. Efter användningen krossas och mals uttjänta batterier och fraktionerna sorteras för att metaller och andra material ska kunna återvinnas. I dessa återvinningssteg finns också en exponeringsrisk.
Projektet ska studera exponering för metaller och potentiella hälsoeffekter för anställda vid både tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier. Det belyser följande frågeställningar:
- Hur och i vilken omfattning utsätts arbetare för metaller vid tillverkning respektive återvinning av litiumjonbatterier?
- Är det farligt, det vill säga finns det en ökad risk att utveckla arbetsrelaterad sjukdom vid dessa exponeringsnivåer?
- Kan risken att exponeras minimeras eller undanröjas och hur kan krav på skydd och övervakning balanseras mot risken?
Projektet ska upprepat mäta exponeringen för metaller i luft och via hudkontakt, monitorera metallhalter i blod och urin och värdera potentiella hälsoeffekter utifrån luftvägsundersökningar. Dessutom ska hudbesvär kartläggas och markörer för effekter på njurar och sköldkörtel analyseras. Mätinsatsen i tillverkningsledet är en uppföljning av tidigare mätningar i projektet Arbetsmiljö vid tillverkning av litiumjonbatterier (länk nederst på sidan).
Då branschen befinner sig i ett tidigt skede har projektet ett uttalat preventivt syfte för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Det ska utveckla riskbedömning och rekommendationer för riskhantering. Projektet kommer att samarbeta med arbetsmiljöansvariga, chefer, skyddsombud, fackliga företrädare och företagshälsovård, för kunskapsöverföring och för att resultaten ska komma till nytta i närtid.
Ett av tre projekt om litiumjonbatterier och arbetsmiljö
Detta är ett av tre forskningsprojekt om arbetsmiljön vid tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier för fordon. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Sahlgrenska Academy/Göteborgs universitet ligger bakom denna ansats som syftar till att säkra arbetsmiljön i den gröna omställningen så att arbetstagare inom batterisektorn kan garanteras ett hälsosamt, säkert och hållbart arbetsliv.
Detta projekt fokuserar på arbetsmiljön vid storskalig produktion och återvinning av litiumjonbatterier. Det leds av Sandra Johannesson, Göteborgs universitet.
Läs om de andra två projekten via länkarna nedan.
Projektfakta
- Projektnamn: Säker och hälsosam arbetsmiljö vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier från eldrivna fordon
- Budget: 4,190 miljoner SEK
- Finansiär: Afa försäkring
- Samarbetspartner: Sahlgrenska universitetssjukhuset/Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet
- Period: 2025 - 2027
-
Klara Midanderprojektledare och forskare kemiska hälsorisker